Milstolpar inom njurforskningen

Njurfonden har sedan starten 2013 lämnat stöd till många framgångsrika forskningsprojekt vid alla lärosäten i Sverige. Och historiskt ligger svensk forskning bakom flera av de milstolpar som nåtts inom njurforskningen. Din gåva bidrar till nästa genombrott.

2022 En studie ledd av forskare i Lund, visar att enzymet IdeS kan användas med gott resultat för behandling av Goodpastures sjukdom.

2021 Studier på patienter med kronisk njursjukdom visar att glukos­sänkande diabetesläkemedel, SGLT2-hämmare är njurskyddande.

2020 Forskning i Malmö och Lund leder fram till att en ny njurfunktions­markör, cystatin C, också kan förutsäga risk för hjärtsjukdom hos njursjuka.

2020 Flera års forskning i Uppsala leder fram till ett läkemedel som stabiliserar njurfunktionen vid IgA-nefrit, genom att dämpa överaktivitet i tarmen.

2009 Amerikanerna Laurence Beck, David Salant och medarbetare beskriver en ny typ av test (anti-PLA2R antikroppar) för att diagnostisera den vanligaste njurnystaninflammationen som förlöper med höggradig utsöndring av äggvita i urinen hos vuxna, den så kallade membranösa nefropatin.

2005 Amerikanen Marcello Tonelli och medarbetare beskriver sambanden mellan förhöjda nivåer av serumfosfat och risk för hjärtdöd även vid måttlig nedsättning av njurfunktionen.

2004 Amerikanen Alan S. Go och medarbetare konstaterar att även ganska måttligt nedsatt njurfunktion har ett samband med ökad sjuklighet i hjärt-kärlsjukdomar.

2006 Forskare i Lund upptäcker att enzymet IdeS kan inaktivera IgG-antikroppar, vilket senare möjliggör transplantation för högsensitiserade patienter.

2002 Amerikanen Garabed Eknoyan och medarbetare beskriver i den så kallade HEMO-studien att förskrivning av ökad dialysdos i HD med ”high-flux filter” inte medför någon fördel jämfört med konventionell dialys.

2002 Den så kallade ADEMEX-studien, genomförd av mexikanen Ramón Paniagua och amerikanska medarbetare, presenteras. Studien, som har genomförts på sammanlagt 965 mexikanska patienter, visar att det inte finns några fördelar med förhöjd dialysdos i samband med PD.

1999 Gambro lanserar en ny sorts dialyspåse med extremt låga halter av glukosnedbrytningsprodukter.

1998 Svensken Karl Tryggvason och medarbetare vid Karolinska institutet beskriver betydelsen av nefrin som signalmolekyl och kontaktmolekyl i njurfiltret. Vid avsaknad av nefrin från födseln kan njurarna inte hålla tillbaka äggvita och ett massivt äggviteläckage (kongenialt nefrotiskt syndrom av finsk typ) uppstår.

1998 Britterna Robert Foley, Patrick Parfrey och Mark Sarnak beskriver hur nedsatt njurfunktion starkt korrelerar till kardiovaskulär sjukdom (en dialyspatient i 25-årsåldern löper 500 gånger ökad risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdom jämfört med en njurfrisk person).

1995 Amerikanerna Lloyd Ratner och Louis Kavoussi genomför den första transplantationen av en njure från en levande donator med ”titthålskirurgi”.

1994 Britterna Chandra Mistry och Ram Gokal beskriver Icodextrin, som är en så kallad ”polymer” av glukos (stora sockermolekyler), som ett nytt osmotiskt verkande ämne i samband med påsdialys.

1989 Svenskarna Bengt Rippe och Gunnar Stelin lanserar en simuleringsmodell (tre-porsmodellen) för bukdialys. Det blir nu möjligt att förstå de olika transportprocesserna under en dialyscykel samt att förutsäga olika utfall beroende på hur och med vilka dialysvätskor dialysen utförs.

1986 EPO-behandling lanseras för bildningen av röda blodkroppar, vilket innebär att många njursjuka slipper blodstransfusioner.

1985 Niels Rasmussen och Fokke van der Woude presenterar ANCA (Anti Neutrofil Cytoplasmatisk Antikropps-test) som är förhöjt vid vissa typer av kärlinflammation (granulomatös polyangit), vilket kommer att underlätta diagnostiseringen av dessa sjukdomsgrupper.

1984 Tacrolimus, ett nytt cyklosporinliknande läkemedel, börjar användas vilket ytterligare förbättrar resultaten efter njurtransplantationer.

1981 Den första ACE-hämmaren godkänns. ACE- och ARB-hämmare sänker blodtrycket och kan bromsa utvecklingen av njursjukdom.

1980 Immunhämmaren ciklosporin lanseras, och senare tacrolimus (1984), vilka leder till färre avstötningar av transplanterade njurar.

1979 Gambro tar fram sin första produkt som möjliggör påsdialys.

1978 Baxters dialyspåsar börjar användas på patienter i Sverige för första gången i december.

1976 CAPD (kontinuerlig ambulatorisk peritonealdialys), en form av påsdialys, möjliggör dialys i hemmet och ökad frihet för många njursjuka.

1973 Svensken Carl-Magnus Kjellstrand och medarbetare presenterar lyckade resultat av njurtransplantation hos insulinberoende diabetiker.

1968 Jean Berger och Ncole Hinglais beskriver den vanligaste av njurnystaninflammationer (glomerulonefriter) som förekommer i västvärlden, IgA-nefriten (där små ”utfällningar” av immunglobulin A kan ses i njurnystanen).

1965 Professor Lars-Erik Gelin bygger upp en transplantationsenhet på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

1964 Den första njurtransplantationen utförs i Sverige under ledning av professor Curt Franksson på Serafimerlasarettet i Stockholm.

1961 Amerikanen Belding Scribner uppfinner en shunt av teflon som gör det möjligt att få permanent tillgång till blodbanan, så att blodkärlen som används för dialysbehandlingen inte förbrukas. Tidigare hade dialys endast kunnat pågå under maximalt 6 månader.

1954 Den första njurtransplantationen utförs i Boston mellan två tvillingar.

1951 Dansken Claes Brun utvecklar tekniken för så kallad njurbiopsi med nål (Nils Alwall var egentligen den som först utförde njurbiopsi med nål 1944, men han publicerade inte sina resultat).

1947 Världens första välfungerande dialysavdelning startas i Lund under ledning av Nils Alwall. Avdelningen byggs sedan ut i etapper.

1946 Den första lyckade dialysen på en människa, med fast trumma för ultra­filtration, utvecklas i Lund av Nils Alwall och börjar användas med framgång.

1943 Holländaren Willem Kolff testar bloddialys 1943. 1945 räddar han livet på en njursjuk patient genom bloddialys.

1924 Tysken George Haas utför den första lyckade dialysen på en människa som drabbats av dödlig urinförgiftning. Han får dock inget stöd för sin forskning så att den kan utvecklas till en klinisk behandlingsmetod.

1913 Amerikanerna John Jacob Abel, Benjamin Turner och Leonard Rowntree konstruerar den första dialysutsöndringen som testas på hundar och kaniner.

1861 Skotten Thomas Graham myntar termen dialys efter att ha upptäckt att han kan avlägsna urinämnen med hjälp av diffusion genom ett specialutvecklat membran.

Ettårsöverlevnaden för den transplanterade njuren och för patienten är idag över 95 procent. Långtidsöverlevnaden är också god, men kan förbättras betydligt om vi kan forska fram nya immunhämmande mediciner som i sig inte ger njurskador eller ökar risken för cancer som Ciklosporin och Tacrolimus gör.

På bilden: Professor Annette Bruchfeld, vice ordförande Njurfonden. Foto: Charlotte Perhammar