Det svenska namnet är njurinflammation eller njurnystaninflammation. Glomerulonefrit är oftast en kronisk sjukdom med långsamt förlopp men akuta fall förekommer också.

Förekomst

Glomerulonefrit är orsaken till cirka 25 procent av fallen av kronisk njursvikt i Sverige.

Orsak

Orsaken till glomerulonefrit är inte helt känd. Man vet att en aktivering av immunsystemet leder till att den egna njurvävnaden drabbas av inflammation. Varför detta sker och orsaken till att vissa personer drabbas, och andra inte, är föremål för intensiv forskning. Det finns flera olika former av glomerulonefrit. Symtom och behandling kan skilja sig.

Symtom

Glomerulonefrit ger sällan symtom från njurarna – trots att de är drabbade av inflammation. Orsaken är att det i de flesta fallen rör sig om en stillsam och kronisk inflammation. Vid den typ av glomerulonefrit som kallas IgA-nefrit förekommer blod i urinen som patienten kan lägga märke till. Andra typer av glomerulonefrit kan leda till kraftigt läckage av protein (äggvita) i urinen vilket i sin tur kan ge upphov till svullnad av till exempel benen.

Glomerulonefrit leder ofta till högt blodtryck.

Om en glomerulonefrit leder till njursvikt kommer detta att leda till symtom som orsakas av att slaggprodukter samlas i kroppen.

Diagnos

De flesta fall upptäcks vid kontakt med sjukvården av annan orsak. Ett exempel är att man upptäcker ett högt blodtryck och att den vidare utredningen avslöjar att en glomerulonefrit är den bakomliggande orsaken. Utredningen omfattar undersökning av urinen som visar att det finns både blod (kallas hematuri) och äggvita (kallas proteinuri). Blodprover tas för att mäta njurfunktionen. De visar ibland att det redan finns en tydlig försämring av njurarnas reningsförmåga – det vill säga att nivån av slaggprodukter är förhöjd. Oftast kontrolleras provet s-kreatinin som stiger när njurfunktionen försämras.

Undersökning med ultraljud på en röntgenavdelning ingår i utredningen. Om njurarna är mindre än normalt talar det för att sjukdomen pågått länge, sannolikt många år.

I många fall vill läkaren få en mer exakt diagnos, det vill säga veta vilken typ av glomerulonefrit det rör sig om. Det kan vara viktigt för behandlingen. Då tar man ett vävnadsprov från njuren, en så kallad biopsi. En tunn ihålig nål sticks in i njuren och stansar ut en vävnadsbit som sedan undersöks i mikroskop. Exempel på benämningar på olika typer av njurinflammation är:

• Mesangiell proliferativ glomerulonefrit även kallad mesangioproliferativ glomerulonefrit. Den vanligaste formen kallas IgA-nefrit eller IgA-nefropati.
• Membranös glomerulonefrit, även kallad membranös nefropati.
• Fokal segmentell glomeruloskleros, förkortas FSGS.
• Membranproliferativ glomerulonefrit, även kallad mesangiokapillär glomerulonefrit

Behandling

I många fall av glomerulonefrit finns ingen botande behandling. Det är viktigt att behandla ett högt blodtryck. I vissa utvalda fall av glomerulonefrit kan det bli aktuellt med immunhämmande behandling som sänker aktiviteten i immunsystemet. Det gör man eftersom immunsystemet bidrar till inflammationen i njurarna. Det vanligaste läkemedlet är kortison.

Prognos

I många fall av kronisk glomerulonefrit saknas effektiv behandling. Inflammationen leder till att njurfunktionen långsamt försämras och på sikt kan den gå förlorad. Det finns dock enstaka fall som läker ut spontant utan behandling.

Komplikationer

Glomerulonefrit leder nästan alltid till högt blodtryck vilket i sin tur ökar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Stroke och hjärtinfarkt är vanligare bland personer med nedsatt njurfunktion än hos dem med friska njurar. Om glomerulonefrit behandlas med immunhämmande läkemedel leder detta till ökad risk för infektioner.