Njurfonden stöder: Blodkärlens roll vid njursjukdom
Marie Jeansson, docent och forskare vid Karolinska Institutet, studerar med stöd från Njurfonden, blodkärlens roll vid njursjukdom och de förändringar av de skyddande blodkärlsproteinerna som uppstår vid inflammation i njuren. Förhoppningen är att kunna utveckla en blockerare som minskar risken för blodproppar och skydda blodkärlens normala funktion.
Vad handlar din forskning om?
– Med min forskning vill jag förstå blodkärlens roll vid utveckling av njurskador. Njurens blodkärl är viktiga för njurens normala funktion och hjälper till med den livsviktiga reningen av blodet samtidigt som den förser njuren med syre och näringsämnen. Blodkärlen har också viktiga ytproteiner som hjälper till att skydda njuren mot inflammation och blodproppsbildning. I flera publicerade arbeten har vi undersökt hur förloppet av njursjukdom påverkas vid förändring av uttrycket av blodkärlsproteiner.
Vad har du hittills kommit fram till?
– En komplikation vid allvarlig covid-19 är koagulationsrubbningar som leder till ökad bildning av blodproppar. Intensivvårdade patienter med covid-19 drabbas också i större utsträckning av akut njurskada jämfört med intensivvårdade patienter av annan orsak. Vi publicerade ett arbete där vi undersökte blodprover från intensivvårdade covid-19 patienter. Dessa patienter hade alla förhöjda nivåer av ett inflammatoriskt protein som vi vet påverkar viktig blodkärlssignalering. Vi fann att nivåerna av proteinet i blodet var associerat med nedsatt njurfunktion, ökade markörer för koagulation och trombos, samt ökad dödlighet. Djurstudier visade att möss injicerade med det inflammatoriska proteinet hade ökad thrombosbildning. Ytterligare experiment visade på en ny funktion av det inflammatoriska proteinet, det bildar ett komplex med ett ytprotein på blodkärlen och blockerar ytproteinets normala anti-trombotiska funktion. Ett första arbeta från detta projekt är nu publicerat.
Hur har ni gått till väga och kan er forskning förändra vården i framtiden?
– Eftersom det inflammatoriska proteinet var starkt associerat med nedsatt njurfunktion och trombosmarkörer undersöker vi nu om orsaken till nedsatt njurfunktion hos intensivvårdade covid-19 patienter delvis kan bero på tromboser i njuren. För att studera detta undersöker vi njurvävnad från avlidna covid-19 patienter med avseende på blodkärl och tromboser. Vi genomför också experiment för att förstå hur det inflammatoriska proteinet interagerar med ytproteinet med syftet att kunna blockera interaktionen och minska trombosrisken hos patienter i framtiden. Vi undersöker också om denna mekanism sker i andra sjukdomar, det inflammatoriska proteinet är även förhöjt i patienter med blodförgiftning och kronisk njursjukdom där det också finns en ökad risk för thrombosbildning.
Hur kommer din forskning påverka njursjuka patienter?
– Vår forskning bidrar med ny kunskap om blodkärlens roll vid njursjukdom och förhoppning är att detta ska kunna leda till bättre behandling vid njursvikt och kronisk njursjukdom. Vi har utvecklar en blockerare mot det inflammatoriska proteinet och förhoppningen är att denna ska kunna användas för att minska risken för trombosbildning och skydda blodkärlens normala funktion.
Hur ser du på framtiden, vad är nästa steg i din forskning?
– Jag tycker att framtiden ser lovande ut. Vi jobbar hårt på att förstå hur det inflammatoriska proteinet fungerar och interagerar med andra faktorer. Min förhoppning är att detta ska leda till bättre behandling vid akut och kronisk njursvikt.
Hur viktigt är stödet från Njurfonden?
– Vi är tacksamma för bidraget och förtroendet från Njurfonden. Pengarna kommer vi att använda för att få fram ytterligare ny kunskap om blodkärlens roll vid njursjukdom och framför allt med avseende på trombosbildning.
Marie Jeansson
Marie Jeansson, docent och forskare vid Karolinska Institutet. är en av de framgångsrika forskare som erhållit anslag från Njurfonden.
Du kan påskynda nästa forskningsgenombrott
Njurfonden har i tio år delat ut pengar till svensk njurforskning. Totalt har över 42 miljoner kronor delats ut till olika forskningsprojekt i Sverige.
Det behövs ofta massiva forskningsinsatser från många forskare under medverkan av laboratorier och kliniker för att forskningen ska röra sig framåt. Ett större forskningsgenombrott bygger ofta på tusentals smärre forskningsframsteg. Därför går det inte att säga när nästa stora forskningsgenombrott kommer. Det enda vi vet är att det kommer och att du kan påskynda det genom att stödja Njurfonden.
