Njurfonden stöder: Om hormonsystemets påverkan på hjärta och kärl vid njursjukdom
Hannes Olauson, medicine doktor vid Karolinska Institutet, forskar med anslag från Njurfonden om hur störningar i ett specifikt hormonsystem påverkar patienter med kronisk njursjukdom. Målet är att bidra till nya, riktade behandlingsmetoder som kan återställa mineralbalansen och skydda hjärta och kärl.
Hur vill du beskriva din forskning?
– Min forskning handlar om att förstå hur hormonet FGF23 och dess receptor Klotho fungerar, och hur balansen förändras vid kronisk njursjukdom. FGF23:s främsta funktioner är att reglera fosfatnivåerna i blodet genom att öka utsöndringen av fosfat i urinen, samt att minska mängden aktivt vitamin D i kroppen. Vid njursjukdom rubbas mineralbalansen, vilket bidrar till hjärt- och kärlsjukdomar. Utöver effekter på mineralbalansen tros höga nivåer av FGF23 kunna bidra direkt till utveckling av hjärt- och kärlsjukdom. Omvänt tros Klotho kunna skydda såväl njuren som hjärta och kärl från skada. Just nu studerar jag effekterna av FGF23 och Klotho i bortopererad human njure i vävnadskultur, ett projekt som fått stöd av Njurfonden.
Vad har du hittills kommit fram till?
– Under de senaste tio åren har jag deltagit i forskning som kartlagt funktionerna av Klotho i olika celltyper, och kunnat visa vad förlust av Klotho i njurens distala och proximala tubuli, i bisköldkörtlarna och i ben har för effekter på mineralbalansen. Vidare har vi kunnat visa hur överuttryck av Klotho skyddar mot olika typer av njurskada.
Vad är målet? På vilket sätt kommer det att förändra vården i framtiden?
– Målet med vår forskning är att öka förståelsen för samspelet mellan FGF23 och Klotho, och vilka konsekvenser störningar i detta hormonsystem har för patienter med kronisk njursjukdom. Det långsiktiga målet är att kunna utveckla nya metoder för att kunna påverka detta system på ett sätt som skyddar hjärta och kärl från de skadliga effekterna av njursjukdom.
Stödet från Njurfonden är avgörande för mig och många andra i fältet för att kunna fortsätta forska.
Hur kommer din forskning påverka njursjuka patienter?
– Då det handlar om grundforskning förväntar vi oss inte att vår forskning kommer att påverka njursjuka patienter på kort sikt. På lång sikt är det dock helt nödvändigt att förstå de grundläggande hormonella systemen som är påverkade hos njursjuka patienter, för att kunna gå in med riktad behandling som återställer mineralbalansen och förbättrar prognosen för denna patientgrupp.
Hur ser du på framtiden, vad är nästa steg i din forskning?
– I nästa steg i min forskning hoppas vi kunna överföra våra forskningsresultat från djurmodeller och cellmodeller till människa. Långsiktigt är vårt mål att utveckla nya genterapier som kan återställa balansen av FGF23 och Klotho hos njursjuka patienter.
Hur viktigt är stödet från Njurfonden?
– Att säkra forskningsfinansiering är helt nödvändigt för att kunna bedriva forskning över huvud taget, och stödet från Njurfonden är därför avgörande för mig och många andra i fältet för att kunna fortsätta forska. I jämförelse med cancer och hjärt-kärlsjukdom är forskningen kring njursjukdomar kraftigt underfinansierad, och Njurfonden fyller därför en mycket viktig roll.
Hannes Olausson
Hannes Olander, specialistläkare i klinisk patologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och medicine doktor vid Karolinska Institutet, en av Njurfondens bidragsmottagare.
Du kan påskynda nästa forskningsgenombrott
Njurfonden har i tio år delat ut pengar till svensk njurforskning. Totalt har över 42 miljoner kronor delats ut till olika forskningsprojekt i Sverige.
Det behövs ofta massiva forskningsinsatser från många forskare under medverkan av laboratorier och kliniker för att forskningen ska röra sig framåt. Ett större forskningsgenombrott bygger ofta på tusentals smärre forskningsframsteg. Därför går det inte att säga när nästa stora forskningsgenombrott kommer. Det enda vi vet är att det kommer och att du kan påskynda det genom att stödja Njurfonden.
