Njurfonden stöder: Så ska fler njurar bli tillgängliga

I Sverige blir endast 200 av de cirka 90 000 personer som årligen avlider organdonatorer och de har alla avlidit på sjukhus. Michael Olausson, professor i transplantationskirurgi på Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet, vill göra fler njurar från avlidna tillgängliga för transplantation. Olausson har utfört kliniska transplantationer i över 35 år och kom på sin nya metod för njurtransplantation för cirka tio år sedan och har forskat på och utvecklat den sedan dess. Etikprövningsmyndigheten har nyligen gett honom tillstånd att genomföra del ett i en förberedande studie som syftar till att senare, om allt går bra och om han får tillstånd, testa den nya metoden för njurtransplantation på människor.

Hur ser din nya metod för organtransplantation ut?
– Min forskningsmetod går ut på att njurar från personer som avlider av hjärtstopp utanför sjukhus, cirka 6 000 personer, också ska kunna användas till transplantation. Som det är nu är det inte möjligt då tiden mellan möjlig donators hjärtstopp och transplantation till mottagare är för lång och njuren hinner drabbas av skadlig syrebrist. Med min metod kan njurar som skadats av syrebrist efter hjärtstopp återställas till det skick de hade innan syrebristen uppstod med hjälp av rekonditionering i en perfusionsmaskin. Detta innebär att en syreberikad lösning tillsammans med propplösande läkemedel pumpas genom njurarna. På detta sätt kan njurar i en persons kropp tas tillvara upp till fyra och en halv timme efter det att personen dött. Fler njurar kan då bli tillgängliga för transplantation.

Varför har du intresserat dig för detta ämne?
– Det var när det kom en ny behandling för njurcancer där läkarna använde ett gift från en svamp för att slå ut cancern, och där njurarna också slogs ut, som jag började fundera på hur man kunde preservera njurar under en lång tid med hjälp av en maskin. Om detta skulle gå kunde man ta ut njurarna på patienten innan cancer­behandlingen och sedan sätta tillbaka dem igen. Det var så jag började fundera på hur njurar kan tas tillvara på bästa sätt.

Hur ser den studie ut som du vill genomföra?
– Efter sommaren hoppas jag att vi kan komma igång med del ett av studien. Det ska då vara klart med ett samarbete mellan ambulanspersonalen, Regionalt donationscentrum väst och akutmottagningen på Sahlgrenska sjukhuset. De patienter som fått hjärtstopp utanför sjukhuset kommer till akutmottagningen och dödförklaras där. De anhöriga ska då tillfrågas om de vill att den anhöriges njure ska doneras. Tiden som vi har på oss för att göra detta är fyra och en halv timmar. Sedan tar vi hand om njurarna och placerar dem i perfusionsmaskinen. Dessa resultat ska sedan jämföras med njurar från stordjurförsök på gris, där vi tar hand om njurarna på samma sätt. Om njurarna i båda grupperna verkar ha lika bra kapacitet så har vi uppnått vårt mål och kan gå vidare med ny ansökan om att pröva sätta i människonjurarna i människor med behov av ny njure.

– I delstudie två vill vi transplantera åtta patienter. Därefter vill vi genomföra del tre av studien där några fler transplanteras med den nya metoden men där vi också jämför den svenska metoden med den metod de har i Spanien. Jag tror vi har den bästa metoden.

Vad har du hittills kommit fram till?
– Innan vår delstudie ett har metoden experimentellt testats i en stordjursmodell på gris som visar att djuren som transplanterats på detta sätt har fullt fungerande njurar efter tre månader och med en funktion som ej skiljer sig från kontrolldjur.

Vad kan din forskning bidra till?
– Lyckas vi med detta kan vi lösa organbristen på njurar och även organet lever. Då kommer det finnas tillräckligt med njurar för alla som behöver bli transplanterade. Metoden är också inte lika kostsam som de metoder vi har idag.

Vad betyder stödet från Njurfonden?
– Jättemycket. Tack vare Njurfonden har vi kunnat pröva ut tekniken och köpt läkemedel till studien. Det är av stort värde.

Hur tror du framtiden ser ut för njursjuka patienter?
– Att vi kan transplanteras allt längre upp i åldrarna, snart är ju 100 år ett nytt riktmärke. Det innebär att många slipper dialys och kan leva ett bättre liv. Om metoden fungerar kan vi även hjälpa patienter i tredje världen. I Indien och Kina finns det många patienter i behov av njurar.

Text: Annelie Olsson Larsson Foto: Mathias Bergeld/Bildbyrån