Njurforskning i framkant

Se hela den inspelade konferensen längst ned på sidan ↓

Att spara och bevara njuren, var tema för Nationella Njurkonferensen, som för trettonde gången hölls den 20–21 oktober i Göteborg. Temat ramade in forskarföredrag om allt ifrån hur vi kan förebygga njursjukdomar och bromsa försämring av njurfunktion till hur fler med transplanterad njure ska få behålla den längre.

Uppslutningen var rekordstor med närmare 200 deltagare som gladdes åt att kunna träffas fysiskt efter pandemiuppehåll och en hybridkonferens 2021. Forskare, sjukvårdspersonal, patienter och företrädare för akademi och läkemedelsindustri samlades för att lyssna till femton föredrag om aktuell njurforskning, också det rekord i konferensens historia. Arrangör var Njurförbundet Västsverige med Njurfonden som en partner.

Forskning om transplantation

Journalisten Kattis Ahlström höll ihop programmet och ledde åhörarna genom båda dagarna, som startade med Gelinsymposiet – en dag med fokus på transplantation och donation. Transplantationskirurg Ingela Fehrman-Ekholm inledde med föredrag om professor Lars-Erik Gelin, läkare och pionjär inom transplantationskirurgi.

Kattis Ahlström ledde programmet under de båda dagarna.

Niclas Kvarnström, transplantationskirurg, berättade om framgångarna med robotkirurgi som har börjat användas i liten omfattning vid organtransplantationer. Än så länge är robotkirurgi dyrt, men fördelar är att kirurgerna kan arbeta med mycket små verktyg vilket ger ökad precision, att metoden ger mindre utslag för darrningar vilket minskar risk för skador, och att man ser bättre tack vare stor och tydlig skärmbild. Det hela åskådliggjordes för deltagarna med en film.

Att byta organ mellan arter kallas xenotransplantation. Om detta talade Annika Tibell, forsknings- och utbildningsdirektör på Karolinska institutet, under titeln ”Organ från grisar, kan det lösa organbristen inom överskådlig tid?” Hon berättade hur forskare genom historien har utforskat möjligheterna transplantera organ från olika arter (apor och grisar) till människa. Avstötning och skillnad mellan människor och grisars gener har varit problem. Idag har man börjat modifiera grisarnas gener för att de ska accepteras av människan och ett antal försök med sådan transplantation har gjorts och några människor har levt så, men mycket kort tid. Är detta då lösningen på tillgången på organ för donation? Många frågor återstår att utreda, såsom infektionsrisk med främmande virus, finansiering och etiken kring xenotransplantation.

Att leva med transplanterad njure

Under dagen var det också ett panelsamtal om hur levande njurdonation kan öka. Här diskuterades det varför antalet levande donationer gått ner på sista tiden i Sverige. Man konstaterade att det inte finns någon enkel lösning men att det handlar om att öka kunskapen i samhället om levande donation, att göra fler undersökningar för att hitta orsaken till problemet och att locka donatorer på ett nytt sätt.

Engagerande panelsamtal om hur levande njurdonation kan öka.

Marie Felldin, överläkare i njurmedicin, berättade om en pågående studie vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som syftar till att se om det går att minska problemet med kronisk avstötning genom att tillsätta ett ytterligare läkemedel, tocilizumab, till den behandling patienter i dag får som standard efter en transplantation.

Med på länk från Mexico var docent Erik Berglund som ägnar sin forskning åt frågan om det i framtiden kan bli möjligt att slippa stå på immunhämmande behandling livet ut efter en transplantation.

Sist ut konferensens första dag var transplantationskirurg Markus Gäbel, som redogjorde för processen att införa donation efter cirkulationsstopp, DCD, i Sverige. Efter att vi har börjat tillämpa DCD har vi sett goda resultat både i antal donationer totalt, och i hur det går för mottagarna av organen.

Miljöns koppling till njursjukdom

Den andra dagen inleddes av Anders Olsson, ordförande i Njurförbundet Västsverige, och en film med en hälsning från H.K.H. Prins Daniel som uttryckte hur glad han är över att vara beskyddare av Njurfonden och att det finns hopp om en bättre framtid för de med njursjukdom.

Peter Stenvinkel, professor i njurmedicin vid Karolinska institutet, tog sedan ordet och pratade under rubriken ”Planetär hälsa – om vikten att spara och bevara”. Han pratade om sambandet mellan våra sjukdomar, djurens sjukdomar, miljöförstöring, matproduktion och förlust av biologisk mångfald. Kronisk njursvikt kommer att öka med förändrad miljö och ett varmare klimat. Vad kan man då göra? Jo, det är som är bra för planeten är också bra för människans hälsa och omvänt. Växter kan bli medicin och man kan dra lärdom från djur som lever i extrema miljöer.

Dagen fortsatte med läkaren Ylva Östlunds presentation av njurskyddande behandling med SGLT2-hämmare, efterföljt av en forskare som har fått stöd av Njurfonden, professor Anders Christensson. Han berättade om upptäckten av en ny markör, cystatin C, som kan påvisa ökad risk för hjärtsjukdom hos personer med nedsatt njurfunktion. En skillnad mellan cystatin C och kreatinin på över 30 procent visar förhöjd risk för hjärtsjukdom. Det kallas Krympt-por-syndrom och kan nu påvisas genom ett enkelt blodprov.

Kost och träning spelar roll

Betydelse av fysisk träning var ämnet som avhandlades av docent Naomi Clyne. Studier har visat att nedsatt njurfunktion påverkar ork, balans, finmotorik och muskelstyrka. Men träning gör verkligen skillnad, även om det inte blir mer än en timme i veckan. Forskning visar att träning uppenbart är effektivt – om man gör den.

Docent Naomi Clyne förklarade att träning verkligen gör skillnad för njursjuka patienter.

Under rubriken ”Proteinreducerad kost – en bra behandling för alla?” pratade dietist Karin Windahl, om att vi människor ofta äter betydligt mer protein än vad som behövs för att täcka vårt låga proteinbehov (cirka 0,83 gram/kg kroppsvikt). Proteinreducerad kost ordineras ofta till personer med gravt nedsatt njurfunktion, och det är bra för många men inte för alla. Man måste individanpassa kosten med hjälp av sin dietist.

Njurvården blir bättre

Professor Mårten Segelmark höll en minnesföreläsning om Jarl Ahlmén, som lade grunden för vad som utvecklades till Svenskt Njurregister. Docenten och läkaren Jarl Ahlmén som gick bort tidigare i år var under sin livstid engagerad i utvecklingen av njursjukvården i Sverige. Svenskt Njurregister är ett verktyg för vårdens kvalitetsförbättring, och Mårten Segelmark gav exempel på framsteg som skett och som framkommer i registrets årliga rapporter.

Efter föredrag av patientkoordinatorerna Helena Attemar och Marie Helgegren om deras roll för att spara och bevara njurfunktionen, samt sjuksköterskan Kiana Kiani om ett projekt som syftar till att fler ska sköta sin dialys i hemmet avslutade Olle Larkö, professor emeritus i dermatologi, med inslaget ”Njursjukdom och klåda – en dermatologs synpunkter”. Cirka 40 procent av hemodialyspatienterna har klåda och orsakerna till detta är dåligt känd. För att lindra klådan kan man bland annat optimera kalcium och fosfat, behandla torr hud och använda antihistaminer. Kapruvia, en opioid, är en ny behandling som testas.

Kattis Ahlström avslutade konferensen genom att säga att engagemanget för de här frågorna inte gick att ta miste på och att det finns hopp om att allt kan bli bättre.

Text: Annelie Olsson Larsson och Sara Norman