Njurspecialist ny rektor vid Karolinska Institutet
Ny rektor vid Karolinska Institutet är Annika Östman Wernerson, professor i njur- och transplantationsvetenskap. Hon brinner för att lyfta njursjukdomar och har tidigare fått stöd från Njurfonden.
Annika Östman Wernerson är professor i njur- och transplantationsvetenskap. Hon brinner för njursjukdomar och har vid flertal tillfällen fått bidrag från Njurfonden till forskningsprojekt. Den 1 mars tillträdde hon som rektor för Karolinska Institutet, KI, i Stockholm.
Njursjukdomar behöver uppmärksammas mer, menar Annika Östman Wernerson:
– Minst tio procent i Sverige och världen är drabbade och problemet ökar. Men det är ganska okänt eftersom det ofta hänger ihop med andra mer kända sjukdomar som diabetes eller hjärt-kärlsjukdom. Det behövs mer specifika behandlingar och bromsmediciner, säger hon i en intervju publicerad på KI:s webb.
Det saknas fortfarande en hel del kunskap om njursjukdomar, exempelvis kring prognosen för vanliga njuråkommor som IgA-nefrit och diabetesnefropati. Annika Östman Wernerson har därför startat ett biobanksprojekt där vävnad, urin- och blodprover från njursjuka patienter sparas för att mäta hur gen- och proteinuttryck och andra mätvärden kan kopplas till uppkomst, prognos och utveckling av sjukdomarna, skriver KI.
– Det är förenat med en viss risk att ta vävnadsprover från njurarna så man kan bara ta en liten bit. Det är först nu som metoderna gör det möjligt att göra kvalitativa analyser på så små prover.
Målet är att förstå varför det går bra för vissa patienter och sämre för andra. Ett tredje ben i njurforskningen är den som görs på transplanterade.
– Det går generellt väldigt bra för njurtransplanterade patienter. Men förr eller senare kan det ändå dyka upp problem på grund av till exempel immunologiska skador till följd av att kroppen betraktar njuren som främmande. Vi följer dessa patienter på motsvarande sätt för att identifiera risk- och framgångsfaktorer, säger Annika Östman Wernerson.
Du kan påskynda nästa forskningsgenombrott
Njurfonden har i tio år delat ut pengar till svensk njurforskning. Totalt har över 42 miljoner kronor delats ut till olika forskningsprojekt i Sverige.
Det behövs ofta massiva forskningsinsatser från många forskare under medverkan av laboratorier och kliniker för att forskningen ska röra sig framåt. Ett större forskningsgenombrott bygger ofta på tusentals smärre forskningsframsteg. Därför går det inte att säga när nästa stora forskningsgenombrott kommer. Det enda vi vet är att det kommer och att du kan påskynda det genom att stödja Njurfonden.
