På jakt efter biomarkörer

IgA-nefrit, en form av njurinflammation, är en av de främsta orsakerna till njursvikt. Sjukdomen drabbar både vuxna och barn, vanligast är att få diagnosen i 20-40-årsåldern. Anna Witasp, doktor i medicinska njursjukdomar vid Karolinska Institutet, har erhållit 250 000 kronor från Njurfonden för att forska kring individanpassad behandling av IgA-nefrit, något som ännu inte finns.

Varför har du intresserat dig för detta ämne?
– Jag är i grunden molekylärbiolog med inriktning genetik. Under mitt examensarbete och min doktorandtid fokuserade jag på njursjukdomar eftersom det fanns så många obesvarade frågor på den molekylära sidan. Sedan har jag fortsatt min forskning med inriktning på IgA-nefrit som är en gåtfull sjukdom. Den ger milda symptom hos vissa, men hos somliga utvecklas den snabbare och kan redan efter 20 år göra att patienten behöver transplantation eller dialys. Det finns inga sätt att bota IgA-nefrit och dagens behandlingar går mest ut på att mildra symptomen.

Hur ser den studie ut som du vill genomföra?
– Jag ingår i ett forskningsnätverk vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som har tillgång till en biobank som byggts upp under 10-15 år. I den finns information om mer än 1 300 patienter som lämnat vävnadsprov från njuren. I denna studie tittar vi närmare på 80 patienter som diagnostiserats med IgA-nefrit.

Tillsammans med forskare från Tyskland genomför vi nu en så kallad multiomikstudie (en biologisk analys) av de här patienternas prover, något som inte gjorts tidigare på motsvarande sätt. Med hjälp av tekniken kommer vi i att få fram en detaljerad bild av den biomolekylära sammansättningen i njurvävnad, blod- och urinprover.

Tekniken är relativt ny och ger en enorm mängd data som vi nu vet hur vi ska använda och få ut bra information. Dessa omfattande analyser kombineras med att vi granskar patienternas njurbiopsier (vävnadsprov) i mikroskop samt att patienterna noggrant följs upp med kliniska laboratorietester och undersökningar.

Har det hänt något hittills i projektet?
– Just nu ansöker vi om tillstånd för att dela data med forskare i Tyskland och det är ett tidskrävande arbete. Men nu ser det ut som vi är i slutfasen med det byråkratiska. Jag hoppas vi kan få i väg proverna till Tyskland för analys inom några veckor och att vi innan året är slut har preliminära data.

Vad kan din forskning bidra till?
– Det är mycket viktigt att vi nu tittar på skillnader på molekylär nivå för att förstå varför IgA-nefrit ser så olika ut och för att hitta individanpassad behandling. Det handlar om att lägga ett pussel på olika nivåer. Med min forskning hoppas jag att vi hittar biomarkörer i blod och urin som gör det lättare att upptäcka sjukdomen, ge träffsäkrare diagnos, kunna övervaka sjukdomsförloppet i detalj samt utveckla nya IgA-nefrit-specifika läkemedel.

Skräddarsydd behandling i rätt tid kan bromsa
sjukdomsförloppet.

På sikt kanske man kan ersätta njurbiopsin, idag det enda sättet att diagnostisera IgA-nefrit, med blod- eller urinprov. På det här sättet kan patienten få skräddarsydd behandling i rätt tid, något som kan bromsa sjukdomsförloppet och öka patientens livskvalité genom att slippa dialys och transplantation. Det sparar också in pengar för vården då transplantation och dialys kostar mycket.

Hur tror du framtiden ser ut för njursjuka patienter?
– Vi lever i mycket spännande tider där många läkemedel, forskningssamarbeten och studier är på gång. Vi har möjlighet att ta fram ny information med hjälp av ny teknik. Det finns mycket variationer i njursjukdomar som är viktigt att studera. Individanpassad behandling för njursjuka kommer i framtiden bli allt vanligare och vi är äntligen på gång med behandlingar som kan göra skillnad. Det ser ljust ut! Vi forskare är väldigt tacksamma att patienter är villiga att delta i studier och lämna prover. De gör en viktig insats för forskningen!

Vad betyder stödet från Njurfonden?
– Genom forskningen kan vi satsa resurser och bygga vidare på fynd som gjorts och förbättra situationen för njursjuka. Forskning är dyrt och vi är beroende av externa finansiärer. Därför är det bra att det finns öronmärkta pengar till njurforskningen via Njurfonden. Det möjliggör att vi i Sverige kan forska vidare och jag kan forska om IgA-nefrit.

Text: Annelie Olsson Larsson Foto: Maria Rosenlöf