Arne har fått extra år tack vare forskningen
Arne Johansson, 82 år, är en av de äldsta i Sverige som har hemdialys. Fyra gånger i veckan kopplar han själv upp sig mot dialysapparaten. Forskningens framsteg har gjort det möjligt.
Kan inte transplanteras
Arnes njursjukdom upptäcktes när han hastigt insjuknade i lunginflammation. Efter en akutresa till sjukhuset i Oskarshamn konstaterades att båda njurarna lagt av. Han beskriver dialysen som ett maratonlopp, så mycket tar det på krafterna. Tidigare tog det även mycket restid, men den slipper han nu då han sköter dialysen själv i hemmet. Varannan dag renar han blodet med hjälp av sin dialysapparat, i fyra och en halv timme.
Arne säger att han tycker att fler borde ha sin dialys hemma och slippa alla resor fram och tillbaka. Orsaken till att det inte är så tror han ligger i att patienterna kanske är lite rädda för vad det innebär att sköta dialysen hemma.
– Använd tiden då du är på dialys på sjukhuset till att lära dig hur det går till så är det lättare sedan att ta hem dialysen. Så gjorde jag, säger Arne.
Att få en ny njure genom en transplantation är inte ett alternativ.
– På grund av att jag är så gammal och har prostatacancer så ville man inte transplantera mig med en ny njure, säger Arne.
Dialysen är som ett maratonlopp
Forskningen förlänger liv
Fyra av fem dialyspatienter kan av olika skäl inte transplanteras. Men tack vare forskningen har dialysbehandlingen blivit mycket effektivare och skonsammare, vilket har ökat livslängden väsentligt för personer i dialys. Risken att avlida har gått ner med över en tredjedel jämfört med för 30 år sedan.
Arne säger att han tycker att Njurfonden gör ett viktigt arbete för njursjuka, och när han fyllde 80 år bad han släkt och bekanta att skänka pengar till Njurfonden. Det blev cirka 4 000 kronor dit. Sådana insamlingar är något Arne tycker fler skulle göra.
– Familjen har varit det viktigaste stödet för mig med allt som jag gått igenom. Jag gillar att umgås med mina fyra barnbarnsbarn och hoppas snart att coronan går över helt. Jag och min fru har fått två sprutor vaccin nu så det känns bra, säger Arne.Njurproblem kan komma på grund av många oika orsaker
Arne har även en nio år yngre bror som också har bloddialys i hemmet. Han fick problem med njurarna efter en allvarlig halsfluss.
– Ödet har gjort så att både min bror och jag måste ha dialys. Njurproblem kan komma på grund av många olika orsaker. Jag hoppas i alla fall att jag får leva lite längre och se vad framtiden har att erbjuda, säger Arne.
Text: Annelie Olsson Larsson
Foto: Karl Nilsson
Namn: Arne Johansson
Ålder: 82 år
Bor: Virserum i Kalmar län
Familj: Fru Siv, 80 år. Tre barn och två barnbarn och fyra barnbarnsbarn.
Hälsa: Dialys i sju år. Bloddialys i hemmet sedan tre år.
HEMHEMODIALYS (HHD)
Bloddialys kan utföras hemma, själv eller med stöd av närstående alternativt annan person. Patienten får lära sig sköta en dialysapparat som är anpassad till att användas i hemmet, vilket ger ökat frihet. En annan fördel är att man kan välja tätare dialyser, vilket är att föredra rent medicinskt. Det krävs utrymme att förvara både apparat och tillbehör. Omkring 130-140 personer i Sverige har bloddialys i hemmet.
